Tears dry on their own...
... Jag har alltid undrat varför jag har så svårt för att gråta. Även när jag var liten hade jag svårt för det, jag antar att det handlar om stolthet, om att inte visa sin svaga sida. Jag hatar när folk tycker synd om mig, jag vill inte vara den där lilla svaga tjejen. Jag tror inte heller att det är den intryck jag ger till folk, många har sagt att jag ger en tuff första intryck. Kanske är det en fasad för att dölja att jag är lika ynklig som en femåring flicka? Haha. Jag kan bara gråta öppet när jag har druckit, det är tragisk men sant. Jag undrar om det är bara jag som är så, eller är om det fler som känner som jag? Ibland känns lite omänskligt, alltså att inte kunna gråta när man verkligen behöver det. Att alltid visa sig stark. Ok, värsta deprimerande inlägg det här blev, det var inte meningen. Får lägga upp en rolig video senare, så att det blir nån sorts balans i den här blogg.
Kommentarer
Trackback
